Min Syster Y uppe i Hälsingland har skickat mig många 3vliga mail bl.a detta;
"Ärland heter en älg som flyttat in på Xångers förskola på Båten. Han har varit där sedan älgjakten förra året, tyckte inte om att vara i skogen då. Han trivs så bra att han bestämt sig för att vara kvar så länge han får.
Ärland har fått följa med varje barn hem några dagar. Familjen har sedan fotat och skrivit ner vad dom gjort tillsammans. Ärland har bla varit till tandläkaren, han har åkt skoter, varit på restaurang och mycket mycket mer.
Nu skall han snart få åka till en annan förskola i Xköping, tror jag att det var. Min kollega känner någon som jobbar på en förskola där.
Personalen på Båten ville ju förståss att Ärland ska vara fin när han ska resa bort. Så därför fick han åka till "Mormory" i Xviken först. Hon stickade en fin kavaj till honom. Naturligt vis måste ju även det fotas (se bilden ovan) och skrivas om, för allt det Ärland varit med om kommer att bli en hel bok som barnen på Båten skall få. Kul, eller hur!?!"
Detta tycker jag är en alldeles förträffligt bra ide´!
Förstå hur intresserat barna kommer att lära sig om Xköpings stad å omgivningar!
Å vem vet,
kanske Ärland blir en riktig globetrotter innan han går till de sälla jaktmarkerna...
=0)
Flitiga Flisan
1 april 2007 01:30
Så gulligt.
På skolan jag arbetade på innan hade vår förskoleklass ett troll som heter Trulle (det finns div läroböcker med honom) och varje vecka får ett barn ta med honom hem. Sen får de berätta vad han/hon och Trulle hittat på hemma.
Härligt att skicka iväg honom på "äventyr". Jag antar att han kommer tillbaka hem sen igen, så att barnen får läsa vad han varit med om. :)
http://ff.bloggagratis.se
Syster YsterDyster
1 april 2007 08:40
Ja, han får vara med om mycket Ärland! I förrgår tog vi fram cyklarna till barnen, (Nu är det VÅR även i Hälsingland!) och Ärland fick vara med på första cykelturen ute på gården, naturligtvis iklädd cykeljälm. (På barnens förslag, gjord av en halv innebandyboll.)
Fröken Jansson
1 april 2007 13:54
Vilken fin ide´. Det är så man önskar man vore barn igen. Va gulliga dina föräldrar ser ut och Ärland är fin han med i sin nya kavaj.
Syster YsterDyster
1 april 2007 14:29
Just ja, det är 1:a april. Jag har heller inte lurat någon än. Möjligen mej själv i morse. Jag kan ju sova länge på helgmornarna, men i morse´ väckte "Greven" mig envist jamande kl. 5.34 Jag gick ner och släppte ut honom, då kom även valpen och ville ut. Så jag klädde på mej motvilligt och gick ut en liten sväng. När jag kom hem var kl. 7.05 Jag hade varit ute över en timme!! April, April.. Nej då, jag hade glömt att ställa om klockradion vid sängen, kl var alltså 6.34 när jag släpade mej upp ur sängen o jag hade varit ute i 15 min. "Morgon stund har guld i mun" sägs det, så sen var det ingen ide´att gå och lägga sej, en ny dag hade börjat......
Tant Tagg
1 april 2007 15:08
Hur kul som helst!
Ska visa detta den f.d förskolläraren numera specialpedagogen, som går under benämningen maken. Han brukar också tycka så´nt är kul.
Verkligen rart par med älg i kavaj, dessutom.
Syster YsterDyster
1 april 2007 18:35
Kommer just hem från "Snokviken". Dom blev lite fundersamma när jag talade om att dom var med på bild i din blogg. Men de log föröjsamt när jag visade dom vilken bild det var (jag hade den med mej) och sa att dom oxå hade fått några fina kommentarer. Jag hade med mig ditt inlägg från den 19 mars oxå och jag kan tala om att vår mamma fick tårar i ögonen. Hon läste, med hjälp av förstorningsglas, det två, tre gånger, sedan sa hon med en suck: "Hon har kommit långt...nu vet jag att hon klarar sig bra...det här ska jag spara och läsa om och om igen.." Hon bad mej skicka med en kram till dej. -Så kram till dej från mamma-
elaina
1 april 2007 22:54
SysY!
Ändå prata jag ju på det häromsistens å fråga då om det va OK å fick klartecken!Börjar dom bli lite glömska?
Men Du minns väl att jag fråga Dig om lov eller kommer senildemensen tidigare å tidigare i släkten?
Va fint av Dig att skriva ut den sidan, nu blir ja åsså lite rörd.
KRAM till er Allehopa!
:´0/
Syster YsterDyster
2 april 2007 06:05
Nej det var inte det att vi/hon glömt. Men mamma hade ju inte sett fotot och undrade över det, det var allt.
Persilja
2 april 2007 10:50
Finns det BARA kärlek omkring dig? Vad är du? En kärleksmagnet? Eller bara så älskansvärd???
Så söta dina föräldrar är! Jag vill också se så där lycklig ut när jag är 60 bast...
elaina
2 april 2007 15:34
Kära Persilja,
det har inte alltid varit så kärleksfullt omkring mig, tvärtom, så man kan väl säga att det är min tur nu. Å nuförtiden äre som om jag har hamnat i en positiv spiral: är älskad - mår bra - kan sända kärlek vidare- som kommer tillbaka i en å annan form.
Apropå föräldrarna: visst är dom goa´, i synnerhet på denna bilden, men visst har dom sina svackor oxå. Har ju levt tillsammans i snart 40 år, så konstigt vore det väl annars.
f.ö är Mamma 75år å Farsan blir 80 i höst...
=0)
Persilja
2 april 2007 18:35
Jag är så GLAD för din skull att du har det som du har det nu!!! Jag vet en hel del om svåra saker...jag med...
Men du-du får ju nästan printa ut kommentaren med den (fel)uppfattade ålderskommentaren till dem. Sånt brukar ju vara poppis! Fniss!